Fler baracker på skolor i Stockholm vid skolstart

2016-08-18

Var femte barn som nu börjar förskoleklass i Stockholm får inte gå på den skola deras föräldrar valde. Trängseln i Stockholmsskolorna ökar och barackerna, de tillfälliga skolbyggnaderna, blir fler.

På torsdagen ringer det in för första gången för de tusentals unga Stockholmare som börjar förskoleklass och klassrummen fylls av pirrande magar och nyköpta skolväskor.

Astrid Julius, som är nio och börjar i fyran i höst, och hennes lillasyster Hulda Julius, som är sju år och ska börja ettan, går båda på Aspuddens skola. De har svårt att bestämma sig för vad som är det bästa med att skolan börjar igen efter sommarlovet. – Jag måste fundera eftersom allt blir roligt. Men allra roligast blir att träffa alla kompisar, säger Astrid Julius.

Astrid Julius, nio år, och Hulda Julius, sju år, har cyklat till fritids på Aspudden skola tillsammans med sin pappa Staffan Julius dagen innan skolan börjar.

Astrid Julius, nio år, och Hulda Julius, sju år, har cyklat till fritids på Aspudden skola tillsammans med sin pappa Staffan Julius dagen innan skolan börjar.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Aspuddens skola var föräldrarnas första val till sina barn, och eftersom den också var den som låg närmast hemmet när Astrid skulle börja förskoleklass fick hon plats där. Hulda fick börja i samma skola för att hennes storasyster redan gick där.

Men långt ifrån alla Stockholmsbarn har samma tur.

81 procent av höstens nyblivna skolbarn får gå till den skola som var deras föräldrars förstahandsval. 9 procent fick sitt andrahandsval och 3 procent sitt tredjehandsval. Resterande 7 procent får nöja sig med en skola som inte alls fanns med bland valen.

Andelen barn som får gå på den önskade skolan har minskat marginellt sedan 2010, då 85 procent fick sitt förstahandsval. Målet är att alla barn ska få gå i den skola deras föräldrar väljer, enligt skolborgarrådet Olle Burell. Ändå tycker han att siffrorna är bra. Antalet barn har ökat under perioden och allt fler har fått sitt förstahandsval. I år fick 7 767 av 9 612 barn förstahandsvalet. Motsvarande siffror år 2010 var 6 251 av 7 324 barn.

– Det är en bedrift att ligga kvar på en så hög nivå som åtta av tio. Vår ambition är att höja den ytterligare och alla våra strategier går ut på att vara jättetydliga med vår vision, som är att alla stockholmare ska kunna lita på att det finns en bra kommunal grundskola nära dem, säger Olle Burell.

För att fler ska kunnafå sina förstahandsval krävs enligt Olle Burell kommunala investeringar för att bygga nya skolbyggnader. Det behövs motsvarande 40 till 50 nya grundskolor till år 2040 enligt stadens beräkning. Att bygga skolor tar dock tid.

För att kunna erbjuda alla elever plats redan nu finns sedan tidigare en eller flera tillfälliga paviljonger, även kallade baracker, på 25 Stockholmsskolor. Fem av dem ska läggas ner i höst, men under hösten och våren ska ytterligare 18 kommunala skolor få paviljonger för att rymma alla elever. Troligen kommer det att fattas beslut om ännu fler.

– För att klara situationen på kort sikt i en växande stad som Stockholm där vi vet att det tar mellan sex till tolv år att få en ny skola på plats så måste vi också använda möjligheten att ha tillfälliga lösningar, säger Olle Burell.

Han menar att staden aldrig klarat att ta emot de nyanlända elever som började i Stockholmsskolor på ett bra sätt utan att ha haft möjligheten att använda skolpaviljonger.

Kan det bli för trångt på skolgårdarna?

– Visst är det brist på utrymme i Stockholms innerstad, men jag tycker att man hittar optimala lösningar i de allra flesta fall. Man lyckas väldigt bra att få ihop de här paviljongerna så att det blir bra miljö både inne och ute.

En av skolorna som får en paviljong i höst är Aspuddens skola. Staffan Julius, som lämnar sina döttrar Astrid och Hulda Julius på fritidshemmet på skolan dagen innan skolstart, konstaterar att det är trångt på skolan och att det kan bli stökigt på fritids där det går runt hundra barn. Han säger att han förstår behovet av att sätta upp en paviljong på skolgården, och pekar på att det även sutar barn. Enligt honom byter åtta elever som gick i Astrid Julius klass i våras till friskolor i höst.

– Jag tycker att det är tråkigt. Alla kommunala skolor ska vara så bra att man slipper välja runt. Det blir en oro med den här rörligheten, säger Staffan Julius.

Artikel i Svenska dagbladet 18 augusti