Förskolemodulerna är här för att stanna

2016-10-03

Uppsala är en av de kommuner som har legat i topp när det gäller att öppna nya modulförskolor visar Svt Uppsala. Kommunen uppger att tjugo procent av kommunens hundra kommunala förskolor idag håller till i moduler. Jesper Djupström är nytillträdd lokalchef inom utbildningsförvaltningen och han förklarar att modulförskolorna är nödvändiga för att alla barn ska kunna få en förskoleplats i tid.

Dåligt isolerade och hög bullernivå, ja det finns en hel del kritik mot modulförskolor. Men trots det verkar fenomenet vara här för att stanna. Uppsala är en av de kommuner som har legat i topp när det gäller att öppna nya modulförskolor.

Den rödgröna majoriteten säger att de prioriterar permanenta förskolor. Samtidigt slår socialdemokraten Caroline Hoffstedt, som är ordförande i utbildningsnämnden, fast att modulförskolorna behövs för att kommunen ska lyckas erbjuda ett flexibelt utbud av barnomsorg.

– I en växande kommun som Uppsala är det ett bra verktyg för att möta tillfälliga barnkullar.

 

Tre av fyra nya förskolor var moduler

När SVT granskade förekomsten av modulförskolor för tre år sedan visade det sig att tre av fyra nyöppnade kommunala förskolor i Uppsala under 2000-2013 var moduler. I dag uppger kommunen att tjugo procent av kommunens hundra kommunala förskolor håller till i moduler.

Svårt att planera

Jesper Djupström är nytillträdd lokalchef inom utbildningsförvaltningen och han förklarar att modulförskolorna är nödvändiga för att alla barn ska kunna få en förskoleplats i tid.

– Vi måste erbjuda barn förskola inom fyra månader, och då är modulförskolor en snabb och flexibel lösning, förklarar Jesper Djupström.

Borde inte kommunen kunna planera bättre för hur många platser som behövs?

– Även om vi vet att det finns en stor inflyttning så är det svårt att veta hur demografin i nya områden kommer att se ut. Ta industristaden som ett exempel. Dit trodde vi att det skulle flytta pensionärer, men det blev nästan bara barnfamiljer.

Oklar kostnad

Modulförskolornas bygglov låter dem till en början vara i bruk i tio år, men en del modulförskolor ersätts redan efter några år av permanenta förskolor. Ett sådant exempel är Danmarks modulförskola som var i drift 2013-2016, det vill säga knappt tre år.

Varför bygger man inte permanenta förskolor direkt?

– Jag kan tänka mig att tidigare politiska majoriteter haft en utmaning i att växa snabbt och samtidigt planera för utbyggnaden av förskolor, säger Caroline Hoffstedt.

Huruvida kommunen tjänar eller förlorar ekonomsikt på systemet med modulförskolor kan varken Caroline Hoffstedt eller Jesper Djupström svara på.

– Jag har inga direkta siffror på det, säger Jesper Djupström.

Fler moduler väntar

När 700 nya förskoleplatser nu ska till under de närmsta åren är det alltså mycket troligt att en del av dem kommer förläggas till modulförskolor.

– Det kommer antagligen bli en blandning av permanenta förskolor och moduler, konstaterar Caroline Hoffstedt.

Se inslaget i SVT Uppsala, mån 3 oktober