Nya skolor glöms bort när bostäder byggs

2016-08-09

Kommunerna bygger tusentals bostäder – men glömmer bort skolorna. I 60 av de 100 områden där det byggts mest har kommunerna satt skolbarn i paviljonger visar DNs granskning.

Året är 2001. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm presenterar en stor bostadssatsning för Älvsjö. Stadsdelen ska växa. Vid det gamla sjukhusområdet finns nu ett färdigt förslag på en detaljplan som omfattar upp till 750 nya bostäder. Planen beskriver i detalj hur området ska utvecklas med en park, lekplats, parkeringsplatser och skyddsrum.

Systemet med detaljplaner finns till just för att samhällsplaneringen ska ske noggrant och att hänsyn ska tas till alla möjliga konsekvenser, såsom närheten till offentlig service. Ändå tycks kommunen ha missat en av de viktigaste frågorna: Var ska barnen gå i skolan?

Femton år senare råder det kaos i Älvsjös skolor. På grund av den bristande planeringen har kommunen fått placera ut baracker på tre grundskolor i området. Klasstor­lekarna har ökat.

Älvsjö har på 2000-talet fått många nya bostäder
Älvsjö har på 2000-talet fått många nya bostäder utan att skolplatser byggs ut i samma takt. Paviljonger får tjäna som tillfällig lösning - som på många håll i landet. Foto: Magnus Hallgren

 

Situationen är inte unik, visar DN:s granskning. Landets kommuner missar ofta att planera skolor i samband med nya bostadsprojekt. Konsekvensen blir antingen att skol­barnen får gå i baracker eller att klasstorlekarna ökar kraftigt.

Dagens Nyheter har studerat de 100 områden i Sverige där det byggdes flest bostäder åren 2011 till 2014. I 60 av dessa har kommunerna – i akut brist på skolor – fått sätta skolbarnen i tillfälliga baracker. Detta trots att arbetet med detaljplanerna för bostadsprojekten påbörjades i snitt tio år tidigare. – Det är bekymmersamt. Det är just den här typen av saker som kommunerna ska titta på i sin översiktsplanering, säger Klara Falk, planarkitekt på Boverket.

På Johan Skytteskolan i Älvsjö har skolgården blivit mindre. En stor barackbyggnad upptar sedan 2005 en del av tomten. – När jag började jobba här för sex år sedan hade vi sex klasser från förskoleklass till årskurs fem. I dag har vi 17 klasser från förskoleklass till årskurs sex. Lösningen har blivit större klasser och baracker, säger Britt Wikudd, biträdande rektor på Johan Skytteskolan.

Barackerna uppfyller alla arbetsmiljökrav, men lösningen är mycket dyr. DN:s granskning visar att hyran enbart på Johan Skytteskolan är på 3,9 miljoner kronor per år, plus en uppställningskostnad på 7,8 miljoner kronor. – Visst hade det varit fint om man hade byggt skolor samtidigt som man bygger nya bostäder. Det är ganska mycket att ha 28–29 elever per klass i lägre årskurser. Vi har duktiga pedagoger här, så vi löser det. Men all forskning säger att det vore bättre om grupperna var mindre, säger Britt Wikudd.

– Det är olyckligt när det inte byggs nya skolor i samband med stora bostadsprojekt. Vi borde kunna bättre. Jag tycker att vi har utvecklat ett bättre samarbete med utbildningsförvaltningen nu, men det har tyvärr varit så att skol­planeringen har varit en sak och bostadsbyggandet en helt annan, säger Thomas Stoll, planchef i Stockholms stad. Han pekar på att det ibland är svårt att förutse i vilken utsträckning som barnfamiljer flyttar in i ett nytt bostadsområde.

Det finns exempel där kommunerna har lyckats mycket bra med sin samhällsplanering, till exempel i Umeå och Karlstad. Men de ut- gör undantag, enligt DN:s granskning.

På många håll i landet har situationen lett till att lärar­tätheten har försämrats kraftigt, vilket är en tydlig indikation på att klassernas storlek har ökat. Av de 50 skolorna med lägst lärartäthet ligger majoriteten i områden som har haft stort bostadsbyggande. På Stenmoskolan i Huddinge är lärar­tätheten bland de lägsta i landet. I höst ökar storleken på barngrupperna i förskoleklasserna på skolan från 27 till 29 barn. Det är en direkt konsekvens av en omfattande nybyggnation av villor i närområdet – samtidigt som planeringen av skolor har brustit. Situationen är problematisk, enligt Åsa Scherrer, lågstadielärare på Stenmoskolan.

– Med så stora klasser blir det mycket svårare att hinna med alla barn. Läroplanen säger att vi ska utgå från varje individ när vi undervisar. Det säger sig självt att det blir mycket svårt med 29 barn. Med tanke på att vi har skolplikt i Sverige förstår jag inte hur man som kommun kan bygga massor med bostäder, men missa skolorna, säger Åsa Scherrer.

Granskningen har visat att det i snitt tar cirka tio år att bygga ett lägenhetshus i Sverige. Tiden är mätt från det att tjänstemän i de aktuella kommunerna får i uppdrag att ta fram en detaljplan tills byggnaden är färdigställd.

Dagens Nyheter har begärt ut uppgifter om samtliga flerbostadshus som färdigställdes förra året. Det rör sig om 24 836 lägenheter. Vi har därefter spårat varje enskilt bostadsprojekt bakåt för att se hur lång tid olika instanser tar. Den process som tar mest tid är från att en detaljplan vinner laga kraft tills bygglovs­ansökan inkommer. I snitt tar detta nästan 5,5 år, alltså mer än hälften av bygg­kedjan. Ett skäl till att det tar så lång tid är att byggherrar medvetet bygger bostäder etappvis. Över­klaganden står däremot för en liten del av byggkedjan.

DN:s granskning har också visat att det i 21 svenska kommuner med bostadsbrist inte byggdes en enda bostad förra året.

Läs artikeln från DN, 7 augusti 2016.