Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

2016-06-23

Dagens Samhälle har genomfört en enkät om skollokalbehovet hos Sveriges kommuner. Där går att läsa att två tredjedelar av landets kommuner har akut brist på skollokaler. Klasser blir nu större och elever undervisas i modulhus, baracker, paviljonger och andra lokaler än skollokaler.

En viktig orsak till bristen på skollokaler är det stora antalet asylsökande barn och unga som kommit de senaste åren, inte minst 2015. Men bristen beror också på att kommuner får nya invånare från andra delar av landet, att det föds många barn eller att det kommer många anhöriginvandrare. Dagens Samhälle har frågat alla kommuner om det omedelbara behovet av skollokaler och hur behovet ser ut på tre års sikt. Drygt 60 procent (182 kommuner) har svarat på enkäten och bilden är entydig: det är stor brist på skolor.

Två tredjedelar av kommunerna uppger att bristen är akut. Vanligen avhjälps den med modulhus eller att antalet elever per klass ökar. Och bristen på skollokaler kommer att vara fortsatt stor i flera år. Över 80 procent av kommunerna behöver fler skollokaler under de närmaste tre åren.
– Vi har ett enormt utbyggnadsprogram framför oss, ­säger Mari Jonsson (S), ord­förande i barn- och bildningsnämnden i Borlänge. Inom 7–10 år ska Borlänge skapa platser åt ytterligare 1 000 skolelever och drygt 500 förskolebarn. Och de flesta platserna behövs redan inom fem år.
– Borlänge är en av de kommuner som de senaste åren tagit emot flest anhöriga till somalier som fått uppehållstillstånd. Så den plan vi tog 2012 för ombyggnader och tillbyggnader höll inte länge, säger Mari Jonsson. Borlänge har också påverkats av att rekordmånga asylsökande kom till Sverige förra året, inte minst det stora antalet ensamkommande.
– I våras hade vi tvåskift i gymnasieskolan för att de nyanlända inte skulle behöva vänta för länge på att börja skolan. Men nu hyr vi kontorslokaler som anpassats för undervisning, säger Mari Jonsson.

Fyra nya grundskolor byggs och planeras nu i kommunen. Dessutom uppförs modulhus och skolor byggs till.
Kommunen planerar också att bygga en matsalsbyggnad i centrum, dit elever från närliggande skolor ska kunna gå och äta.
– Det är så trångt i matsalarna att en del elever får äta i klassrummen, säger Mari Jonsson.
Runt 700 miljoner kronor kommer Borlänge att investera i skolor och förskolor fram till år 2025. Kommunen säljer nu andra fastigheter för att kunna finansiera nybyggen.

De 20 största kommunerna hör till dem som besvarat Dagens Samhälles enkät och bara i dessa kommuner ska minst 45 nya skolor byggas de närmaste tre åren. Malmö ska på tre år bygga åtta nya skolor och under fem år investera 4,5 miljarder kronor i nya skollokaler.
Regeringen har skjutit till 100 miljoner kronor till kommuner som har brist på skollokaler på grund av många asylsökande. Att de pengarna inte räcker särskilt långt är uppenbart och Malmös kommunstyrelseordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kräver mer statliga pengar till kommuner som tar emot många nyanlända. – Jag ser de 100 miljonerna som en signal om att regeringen sett problemet. Men staten måste gå in med ett större investeringsstöd till de kommuner som har en snabb befolkningsökning och där det inte finns halvtomma skolor att fylla på, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Lokalstrategerna blir allt viktigare på de kommunala förvaltningar som ansvarar för skolverksamheten. Peter Tellman är egentligen sakkunnig i grundskolefrågor på utbildningsförvaltningen i Norrköping men arbetar nu mest med lokalfrågor.
– Vi hade planerat för en volymökning, men planerna har sprängts sedan det kommit ungefär 500 nyanlända elever per år de senaste tre åren. Vi använder mycket paviljonger, men det är inte lätt att hitta mark för dem, säger Peter Tellman.

Hultsfred har i förhållande till sin folkmängd tagit emot många asylsökande. Där används modulhus och andra hyrda lokaler, och klasserna blir större. Att bygga nytt är vanskligt, eftersom de nya eleverna kanske inte stannar kvar i kommunen.
– Det tar också lång tid att bygga nytt, och vi måste ju snabbt ordna skola åt de nya eleverna, säger barn- och utbildningschefen Per Theorin.
Men att sätta upp moduler går inte i en handvändning. – Det måste finnas en yta som i detaljplanen är avsedd för utbildning och som får bebyggas, påpekar Per Theorin.

I Halmstad pågår en intensiv jakt på tomtmark som lämpar sig för skolor och förskolor. Helst ska marken ligga centralt, för där väljer en stor del av barnfamiljerna att bo.
– Det sker en väldig urbanisering och om vi ska ordna plats i skolor åt alla elever måste vi bygga mycket nytt, säger barn- och ungdomsförvaltningens chef, Pauline Broholm Lindberg.

Att Halmstad behöver många nya skolor beror främst på en stor ökning av födelsetalen och inflyttning från ytterområden och från andra kommuner. Befolkningsökningen späs sedan på med flyktinginvandring.
Pauline Broholm Lindberg frågar sig nu om kommunen klarar att bygga ut och bygga till skolor i den omfattning som krävs.
– Jag känner stark oro för de närmaste åren. Det är väldigt bråttom och vi på barn- och ungdomsförvaltningen måste lägga mycket tid och kraft på att få fram lokaler, på bekostnad av vår tid att utveckla verksamheten.

Dagens samhälle graf-22

Dagens Samhälles enkät har besvarats av 182 ­kommuner, däribland de 20 största kommunerna.

Dagens Samhälle, 23 juni